Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Ursprungsmärkning av lokalt producerade livsmedel [ID] => 18334 [post_type] => metablobb [URL] => /2011-01-13-ursprungsmarkning-av-lokalt-producerade-livsmedel [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 787 [parent_number] => 1 [title] => Rapporter [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/rapporter/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Rapport från seminariet "Ursprungsmärkning av lokalt producerade livsmedel" den 13 januari 2011, som arrangerades i samarbete med Södertörns högskola, KK-stiftelsen och Hushållningssällskapens Förbund.
En viktig strategi för att främja tillväxten på landsbygden i andra EU-länder har varit att ursprungsmärka (”certifiera”) lokalt producerade livsmedel enligt ett system som utvecklats inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Märkningarna ”Skyddad ursprungsbeteckning” (SUB), ”Skyddad geografisk beteckning”(SGB) och ”Garanterad traditionell specialitet” (GTS) har med framgång använts inom EU för att främja lönsamheten i enskilda landsbygdsföretag.
I Sverige finns bara enstaka produkter med skyddat namn. Många frågar sig varför det har gått så trögt i Sverige. Kan ursprungsmärkningen även här bli ett verktyg för ökad lönsamhet hos svenska landsbygdsföretag och därmed bidra till landsbygdsutveckling i Sverige?
Under ett heldagsseminarium diskuterade forskare, rådgivare, lantbrukare och företrädare för konsumenter och myndigheter vad EU-märkning innebär för konsumenter och producenter; hur certifieringen genomförs och vilka möjligheter den medför och följande är en sammanställning av föredragen och diskussionen under dagen.
Seminariet arrangerades i samarbete med Södertörns högskola, KK-stiftelsen och Hushållningssällskapens Förbund.
Författare: Paulina Rytkönen och Madeleine Bonow.
…
Akademien har ägnat slamfrågorna särskild uppmärksamhet genom sin slamgrupp, som har arrangerat en serie möten där vi tagit del av omfattande kunskaper om såväl den praktiska tillämpningen som regelverket gällande slamspridning, pågående teknikutveckling inom området, erfarenheter från andra länder och forskningen om såväl slammets nyttiga ingredienser som dess farliga. I denna skrift redovisas slamgruppens erfarenheter.
Minnesorden utgör ett försök att teckna en helhetsbild av de senaste årens bortgångna ledamöter både som akademiledamöter och som personer.
Förvaltningen av mark och landskap präglas av snävt sektorstänkande som hotar landskapets olika värden. KSLA:s Landskapskommitté lyfter i ett flertal artiklar fram betydelsen av en helhetssyn för alla som arbetar med landskap i skötsel och förvaltning, och behovet av en nationell landskapsstrategi.
