Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Skogsskötselkommittén till Bjurholm 2016 [ID] => 20949 [post_type] => metablobb [URL] => /2016-03-15-skogsskotselkommitten-reseberattelse-bjurholm [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 787 [parent_number] => 1 [title] => Rapporter [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/rapporter/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Den 15 mars 2016 gjorde Skogsskötselkommittén en exkursion till Bjurholms kommun, ca 8 mil väster om Umeå. Detta är rapporten.
Den svenska skogen är en nationell resurs med många olika användare. Det leder till skilda önskemål om hur skogen ska skötas och nyttjas. Inom ramen för samhällets regelverk och andra spelregler bestämmer skogsägaren själv hur skog och mark brukas. Skogsägarens drivkrafter och mål blir därmed avgörande för hur skogen sköts.
KSLA:s skogsskötselkommitté har bland annat som uppgift att belysa skogsskötselns betydelse för att nå olika mål för skogens användning. Kommittén har därför arrangerat exkursioner för att belysa hur skogsskötsel skiljer sig åt när olika mål och förutsättningar styr verksamheten.
Den 15 mars 2016 företog kommittén en exkursion till Bjurholms kommun, ca 8 mil väster om Umeå. Där studerades skogsbruk inom områden med rennäring och rekreationsvärden. Gruppen träffade bl a representanter för SCA och Vilhelmina Norra sameby och diskuterade avverkningar i området Drakryggen.
Text: Patrik Isacsson, jägmästarstudent
EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.
The Global Outlook Symposium attracted some of the world’s most wellknown experts in these fields as speakers. This is a documentation of their speeches during the Symposium, which was arranged as a part of KSLA’s 200 year celebration.
Sammanfattning av föredrag och diskussion vid akademisammankomsten den 23 december 2004 angående jord- och skogsbruk i ett kulturellt perspektiv. Vilka är drivkrafterna i politik och jordbrukets utveckling, utöver de rent ekonomiska?
Julnummer! Bruka utan att förbruka. Historiska agrara landskap för samtid och framtid. Rapporter från seminarier om skogen och urbaniseringen, om vattenbufflar och om vetenskapens ansvar för att omvandla kunskap till politik. Och mer! Trevlig läsning!
