Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => EU:s ökade fokus på skog, hot eller möjlighet för svensk skogsnäring? – KSLA Nytt & Noterat nr 3/4-2020 [ID] => 56585 [post_type] => metablobb [URL] => /2020-10-08-eus-okade-fokus-pa-skog-ksla-nytt_3-4-2020 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 1563 [parent_number] => 1 [title] => Artiklar [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/biblioteket/artiklar/ ) [1] => Array ( [ID] => 1026 [parent_number] => 2 [title] => Biblioteket [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/biblioteket/ ) ) ) )
Ett samtal kring EU:s syn på skogen den 8 oktober 2020. Under senare år har skogsfrågorna blivit allt mer framträdande inom EU. Antalet initiativ som berör skog har blivit fler och styrningen över skogen och hur den används har skärpts genom en rad strategier och processer.
Skogen och dess brukande omfattas bland annat av Biodiversitetsstrategin, Bioekonomistrategin, Kriterier för hållbart skogsbruk och hållbara investeringar samt Skogens bidrag till klimatmålen, för att nämna några.
Gemensamt för dessa strategier och processer är att de sker trots brist på EU-kompetens inom skog. Var och en av dessa strategier och processer tenderar att se skogen och skogsnäringen ur ett begränsat perspektiv utan att beakta konsekvenser för helheten.
I skenet av att EU-kommissionen lanserat Den gröna given (Green Deal) och initierat en process för att ta fram en skogsstrategi för EU så finns både möjlighet och behov av att tillföra skoglig kompetens och helhetsperspektiv till dessa centrala aktiviteter för skogsnäringen. Mot den bakgrunden och i syfte att höja kunskapen om drivkrafterna bakom EU:s ökande intresse för skog arrangerade KSLA detta samtal, där även den svenska skogssektorns syn på de viktigaste strategierna och processerna togs upp.
KSLA:s preses Jan Fryk konkluderade:
– Man kan undra var det brister, varför når inte skogsnäringen fram med budskapen kring skogens bidrag och värde för att infria såväl klimat- som hållbarhetsmål?
Måhända är det samstämmighet, tydlighet och begripliga budskap som hittills saknats från skogsbruket. Med EU:s Gröna giv och ökad tydlighet kring mål och prioriteringar skapas en kontext som genom aktivt deltagande i formuleringen av EU:s skogsstrategi kan få ett tydligt innehåll.
Juli 2023: Karta som visar utvecklingen beträffande skördetröskor 1944–2005, baserad på Jordbruksverkets statistik.
KSLA har sedan 2019 arbetat med ett projekt om jordbruksregleringen under 1900-talet. Denna artikel beskriver arbetet.
Lennart Hjelm (1915–2009), agronom och lantbruksvetenskaplig forskare, ledamot i KSLA från 1958 och dess preses 1984–1987. År 1987 valdes han till hedersledamot och 1989 erhöll han akademiens stora guldmedalj. Här hans kortfattade memoarer som endast finns i manuskriptform.
Referat från seminariet ”Växtförädling 3.0 – nya tekniker och gamla lagar” arrangerat av KSLA, Jordbruksverket och Gentekniknämnden den 25 april 2013.
