Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Globala systemskiften med relevans för skogarnas förvaltning – hur kan vi hantera och bidra till dem? – Aktuellt från KSLA nr 3-2024 [ID] => 60774 [post_type] => metablobb [URL] => /2024-3-globala-systemskiften-med-relevans-for-skogarnas-forvaltning-hur-kan-vi-hantera-och-bidra-till-dem [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 1563 [parent_number] => 1 [title] => Artiklar [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/biblioteket/artiklar/ ) [1] => Array ( [ID] => 1026 [parent_number] => 2 [title] => Biblioteket [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/biblioteket/ ) ) ) )
Akademien samlades till en överläggning på det högaktuella temat globala systemskiften. Systemskiften beskrivs ofta som genomgripande förändringar eller övergångar från ett etablerat system till ett annat med syftet att lösa komplexa sammanlänkade problem.
Seminariet inleddes med en tillbakablick utifrån några omfattande utredningar och rapporter: En ny livsmedelspolitik 1988–1989; Budgetreformen 1992–1996 och Miljön som långsiktig restriktion 1994. Några framgångsfaktorer som lyftes var att det kan vara ”bra” med kris för att driva förändring och betydelsen av empirisk forskning som understödjer argumentationen. Detta var kanske särskilt tydligt i fallet med budgetreformen 1992–1996. Reformklimatet är viktigt; det kan t.ex. vara bra med flera reformer samtidigt samt betydelsen av grundläggande principer och legitimitet.
Därefter diskuterades frågan utifrån olika perspektiv: det humanistiska perspektivet, det ekologiska perspektivet och ett perspektiv med fokus på affären.
Överläggningen avslutades med ett panelsamtal.
KSLA har sedan 2019 arbetat med ett projekt om jordbruksregleringen under 1900-talet. Denna artikel beskriver arbetet.
Om ett av fiskforskningens stora verk som nu finns för första gången på svenska.
…
Juli 2023: Karta som visar utvecklingen beträffande skördetröskor 1944–2005, baserad på Jordbruksverkets statistik.
