Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => KSLA-podden 20: Fjärranalys och framtiden för kartering av skogsskador, del 2 [ID] => 54404 [post_type] => post [URL] => /2022/10/14/ksla-podden-20-fjarranalys-och-framtiden-for-kartering-av-skogsskador-del-2 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 1046 [parent_number] => 1 [title] => KSLA-podden [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ksla-podden/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
I andra avsnittet av KSLA-podden om fjärranalys vid kartering av skogsskador ger experterna exempel på framtidsprojekt inom området, till exempel den forskning som pågår för att göra riskkartor med hjälp av laserdata för att kunna förutse var det finns ökad risk för skador av granbarkborre och stormar. Annat som behöver utvecklas är referensdata vid olika typer av skador liksom operativ användning av AI- och maskininlärning.
Länk till avsnittet, del 2 av 2
Erik Willén, Manager Precision Forestry, StoraEnso, och medlem i KSLA:s skogsskadekommitté, samtalar i det här avsnittet om framtidsprojekt vid fjärranalys för kartering av skogsskador med Eva Lindberg, lektor i skoglig fjärranalys, SLU, Håkan Olsson, professor emeritus, SLU, och Simon Johansson, datascientist, Skogsstyrelsen.
Fjärranalys är ett samlingsnamn för tekniker som avbildar jordytan med sensorer placerade på satelliter, flygplan, drönare eller fordon. Exempel på sensorer är digitala kameror, laserskannrar och radar. Tekniken används bland annat för att kartera skogens tillstånd och förändringar.
KSLA:s skogsskadekommitté har under tre år tittat på hur människor drabbas av skogsskador. Arbetet har redovisats i seminarier och fyra poddar och insatserna kommer även att summeras skriftligt i ett nummer av tidskriften KSLAT.
Mer om KSLA-podden och tidigare avsnitt finns på denna länk eller där poddar finns. Välkommen till gröna samtal med KSLA!
In the late 1980s there were at any one year well over 75 Swedish forestry experts working in Africa. Today, there are only around ten Swedish forestry experts working in Africa and the considerable experience and network of contacts that were build up during the period 1975–1990 are rapidly being lost. It is hoped that this report may contribute to a reawakened interest in again permitting Swedish know-how and comparative advantages in building capacity and institutions contribute to a real economic development oriented Sustainable Forest Management push in Africa.
Summary version
2023 års första höstnummer av Aktuellt från KSLA.
