Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => KSLA Verksamhet och Inriktning 2021–2024 [ID] => 43481 [post_type] => metablobb [URL] => /ksla-verksamhet-och-inriktning-2021-2024 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 20 [parent_number] => 1 [title] => Övriga publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ovriga-publikationer/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Detta inriktningsdokument för KSLA fastställdes av akademikollegiet den 1 december 2020.
Preses Jan Fryk och vice preses Lena Ingvarsson står bakom detta dokument som fastställdes av akademikollegiet den 1 december 2020. Det är avsett att utgöra ett ramverk för akademiverksamhetens konkreta innehåll, som utformas på årsbasis och grundar sig på de initiativ som tas i avdelningarna och deras kommittéer.
Utgångspunkten har varit viktigare skeenden och företeelser, globala, regionala och lokala, som bedömts ha relevans för de areella näringarnas villkor och därmed även för KSLA och dess verksamhet under perioden 2021–2024.
Verksamhet och inriktning 2021–2024 som pdf.
Denna rapport går igenom väsentliga aspekter på vad som händer med olika livsmedelskomponenter vid olika temperaturer och vilka positiva, och ibland negativa, konsekvenser dessa förhållanden kan ha. Konferensen har planerats av KSLAs kommitté för livsmedelskvalitet.
Transporternas betydelse för mat och klimat, livsmedelsberedskap, skogsskötsel och skogsskador, forskning om äganderätt och KSLA:s roll i skogsdebatten är en del av det som finns i detta nummer.
Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp.
Janne Fogelgren var en av de experter som diskuterade återuppbyggnaden efter tsunamikatastrofen vid KSLAs sammankomst. Panelen var överens om att det finns en betydande risk att man bygger in gamla brister och gamla miljöproblem i de nya samhällen som nu börjar ta form i de flodvågsdrabbade kustområdena. Diskussionen kretsade kring vad som kan och bör göras för att återuppbyggnaden ska bli miljömässigt hållbar.
