Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Växtnäring i inlandsvatten – KSLAT nr 2-1999 [ID] => 14619 [post_type] => metablobb [URL] => /kslat-1999-2 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 19 [parent_number] => 1 [title] => KSLAT [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/kslat/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Problemet med överskott av näring blev akut på 1970-talet och kanske tidigare i Ringsjön. Man utredde och vidtog åtgärder. Detta finns presenterat i en rapport som heter ”Ringsjöns restaurering 1980-1990”. Där framgår bl.a. när det gäller näringskällorna att ”det är avlopp från tätorter, glesbebyggelsens avloppsutsläpp, avlopp från industrier, jordbrukets anläggningar, läckage från jordbruks- och skogsmark, nedfall från atmosfären, utflöden från bottensedimenten i sjön och tillflöden från grundvatten till sjön”. Ringsjön är inte ensam om att ha haft problem. Problemet är stort, näringskällorna är många och olika. Det är komplicerade samband.
Problemen är inte lösta, mycket återstår att göra. Seminariet den 10 mars 1998 (Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning), som redovisas i föreliggande rapport, hoppas vi bidrar till att driva utvecklingen i rätt riktning.
KSLA:s inspel till forskningspropositionen • Jordbrukets klimatanpassning – stafettpinnen har gått vidare • Markberedning och hållbar skogsföryngring • Georg och Greta Borgströms pris • Borgströms arealer spökar än • Minska din klimatpåverkan med Climate Climber • Och mer!
Skogen har en viktig roll som koldioxidsänka men också en annan, sannolikt mer betydelsefull roll som utgångsmaterial för förnyelsebar och koldioxidneutral energi eller för att ersätta energiintensiva material som stål och betong.
Minnesorden utgör ett försök att teckna en helhetsbild av ledamöterna både som akademiledamöter och som personer.
