Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Skall vi ha någon livsmedelsproduktion i Sverige i framtiden? – KSLAT nr 19-2004 [ID] => 2030 [post_type] => metablobb [URL] => /kslat-2004-19 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 19 [parent_number] => 1 [title] => KSLAT [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/kslat/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Jordbruket och hela livsmedelssektorn i Sverige står inför stora förändringar. En snabb teknikutveckling, global konkurrens på öppna världsmarknader, stora internationella livsmedelskedjor och en jordbrukspolitik under förändring är några av drivkrafterna.
Konkurrensen från länder med lägre kostnader riskerar att försämra den redan nu svaga lönsamheten. Bönderna slutar producera, särskilt i landets skogs- och mellanbygder, med de konsekvenser detta har för livsmedelsindustrin, för övrigt näringsliv och för boendemiljöerna. Med de nu aviserade förändringarna av jordbruksstöden kommer konkurrenskraften i det svenska jordbruket att bli än viktigare för utvecklingen av den svenska livsmedelsproduktionen.
Vi ser växande underskott i marknadsbalanserna inom flera traditionellt starka produktionsgrenar. En konsumtionsökning i kombination med en svag till vikande utveckling av de producerade volymerna ligger bakom. Den inhemska köttproduktionen utgör idag endast hälften av den svenska konsumtionen. Även den svenska mjölkproduktionen kan komma att kännas vid en nergång – nu indikerad av en kraftig minskning av semineringarna.
De politiska signalerna, liksom konsumenternas önskemål, är mång- facetterade och kan förefalla mindre väl koordinerade. Krav på djurskydd och miljöhänsyn kostar, men skapar också, om än med osäker prissättning, mervärden. Miljömålen är politiskt viktiga och olika former av miljöstöd kommer också att ha en framträdande plats i de reformerade stöden. Men vilken produktion förmår miljöstöden bära? Hur går det med miljömålen om basproduktionen viker?
KSLA har sett det som angeläget att belysa utvecklingen och föra en diskussion om de framtida förutsättningarna för en livskraftig livsmedelsproduktion i landet. En del av denna diskussion var överläggningsämnet vid akademiens sammankomst den 15 april 2004: ”Skall vi ha någon livsmedels- produktion i Sverige i framtiden?” Sammankomsten inleddes med en nuläges- beskrivning, som även innefattade perspektiv på utvecklingen fram till i dag och möjliga framtida scenarier. Inledningarna kommenterades av sex representanter från olika aktörer. Seminariet avslutades med en diskussion med panel och publik ledd av preses Mårten Carlsson. I denna utgåva av KSLAT redovisas de fem inledande presentationerna vid seminariet, samt en kort sammanfattning av den avslutande diskussionen.
Diffust läckage från åkermark står för en stor del av tillförseln av både kväve och fosfor till vattenmiljön. Arbetet med vattenvård i de nya miljömålen samt i ramdirektivet för vatten kommer att ge ytterligare ökat fokus på denna källa och tillförselväg. Syftet med konferensen var att sammanfatta och sprida den senaste kunskapen om vattenvård i lantbruket.
Den 23–25 okt 2015 deltog tolv ungdomar i KSLA:s första casetävling – UNIK Utmaning – om vägen till det hållbara naturbruket. Här är lagens caselösningar, presenterade som populärvetenskapliga artiklar författade år 2050.
Östersjökommitténs sammanfattning av sitt arbete perioden januari 2020–juni 2023.
In the late 1980s there were at any one year well over 75 Swedish forestry experts working in Africa. Today, there are only around ten Swedish forestry experts working in Africa and the considerable experience and network of contacts that were build up during the period 1975–1990 are rapidly being lost. It is hoped that this report may contribute to a reawakened interest in again permitting Swedish know-how and comparative advantages in building capacity and institutions contribute to a real economic development oriented Sustainable Forest Management push in Africa.
