Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Värdet av strömmande vatten – KSLAT nr 10-2005 [ID] => 2329 [post_type] => metablobb [URL] => /kslat-2005-10 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 19 [parent_number] => 1 [title] => KSLAT [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/kslat/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Strömmande vatten har många värden och ofta är det konkurrens om denna naturresurs. Vattenkraften anses vara ett av de ”renaste” energislag vi har och under våren 2006 kommer regeringen att presentera förslag till ytterligare utbyggnad av vattenkraft. Å andra sidan är våra nationalälvar och återstoden av mindre, strömmande vattendrag mycket värdefulla för turism- och landsbygdsutveckling. De utgör en konkurrensfördel för näringarna runt sportfisket och kan innebära en snabb tillväxt av turismen om de utnyttjas för ändamålet. Man räknar med att besöksnäringen i Sverige årligen omsätter cirka 170 miljarder kronor och är en av Sveriges snabbast expanderande näringar. En viktig och växande del handlar om upplevelser i vildmark med koppling till friluftsliv och sportfiske. Enbart sportfisket i Sverige beräknas omsätta mer än 4 miljarder kronor per år. De strömmande vattnen är även centrala för naturvården, framförallt den biologiska mångfalden.
Hur ska denna konkurrens runt det strömmande vattnet hanteras? Vem vill bygga ut vattenkraften och vilka är de starkaste motiven? Har man ur nationalekonomisk synpunkt tillräckligt noggrant jämfört möjliga vinster för olika nyttjande av det strömmande vattnet? Vilken energivinst skapas? Vilka blir miljöeffekterna? Kommer Sverige att kunna erbjuda ”turistisk vildmark” i framtiden och vad är den värd? Vad betyder de olika slags arbetstillfällen som skapas runt resursen? KSLAs sammankomst belyste med hjälp av en rad experter ovan nämnda frågeställningar.
År 1780 höll Bengt Bergius ett märkligt tal som preses i Vetenskapsakademien. Tal om läckerheter har därefter haft ett särskilt anseende som ett kraftprov i lärdomshistoriska och gastronomiska kretsar.
Årets första nummer. Räddaren i nöden, hållbart samhälle genom biobaserad ekonomi. Laxen i Östersjön går mot bättre tider. Fåglarna trivs i ”nya” skogen. IT-revolution i skogen. God arbetsmarknad för skogsakademiker, men för få söker utbildningarna. Skogsbruket och artskyddsförordningen. Klimateffekter med biobränsle. Med mera!
KSLA har sett det som angeläget att belysa utvecklingen och föra en diskussion om de framtida förutsättningarna för en livskraftig livsmedelsproduktion i landet. En del av denna diskussion var överläggningsämnet vid akademiens sammankomst den 15 april 2004: ”Skall vi ha någon livsmedelsproduktion i Sverige i framtiden?”
The main focus of this report from the Bertebos conference 2006, is on the problem of water use by agriculture – including agricultural productivity, the environment, how computer models can support decision-making, the main priorities during the process of handling the water and how to implement and evaluate the Scandinavian and Baltic dimension of the European Water Framework Directive.
