Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Friluftsliv – Framtid – Folkhälsa – KSLAT nr 8-2005 [ID] => 2314 [post_type] => metablobb [URL] => /kslat-2005-8 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 19 [parent_number] => 1 [title] => KSLAT [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/kslat/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Svensken lever allt längre, men genomsnittligt sett får vi leva allt färre år som friska. Ohälsan är ett stort och växande samhällsproblem. Ökad fysisk aktivitet och kontakt med naturen gör människor friskare. Därför har samhällets intresse för att stödja och utveckla friluftslivet ökat under senare år. Men hur ser sambanden mellan friluftsliv och folkhälsa egentligen ut, och hur bör samhällets stöd till friluftslivet utvecklas. Det var huvudfrågan under en konferens på temat ”Friluftsliv – Framtid – Folkhälsa” som anordnades av Frisam, Friluftsrådet, Upplandsstiftelsen och KSLA i samverkan.
KSLAT nr 8-2005 är tyvärr slut i tryckt version.
Kartan som källa till de areella näringarnas geografi och historia
Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?
Akademiens byggnader i Stockholm från 1813 till idag