Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Fisk, gift och hälsa – KSLAT nr 3-2014 [ID] => 16221 [post_type] => metablobb [URL] => /kslat-3-2014-fisk-gift-och-haelsa-dig [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 19 [parent_number] => 1 [title] => KSLAT [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/kslat/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Intresset för hälsofrågor har sannolikt aldrig varit större än nu och kvällstidningarnas bilagor är fyllda med råd om motion, kost och annat hälsorelaterat. Att fisk är nyttigt är en trossats som tidigt inpräntats i oss.
Överfiske är ett globalt problem som fått allt större utrymme i media. Ökat miljöengagemang gör många konsumenter tveksamma till fisk – de vill inte orsaka mer negativ påverkan på fiskbestånden genom sin konsumtion.
De senaste åren har en het debatt pågått om dioxin kopplat till feta fiskarter i Östersjön, framförallt lax och strömming. Inom EU är det förbjudet att sälja råvaror som överstiger vissa gränsvärden för dioxin. Sverige har ansökt om och fått permanent undantag från detta förbud beträffande vissa fiskarter. Det har ifrågasatts från många håll och flera menar att det handlar om en eftergift gentemot fiskerinäringen och det småskaliga kustfisket längs ostkusten.
Seminariet Fisk, gift och hälsa, arrangerat av KSLA:s fiskekommitté, belyste dessa frågor och flera. Många intressanta aspekter på fiskkonsumtion berördes under dagen.
Detta är rapporten därifrån.
Text: Henrik C Andersson.
I Plants for the Future presenterar EU-kommissionen och den europeiska bioteknikindustrin visionerna för den gröna sektorn fram till 2025. Vad innebär programmet för det svenska samhället – politiskt, vetenskapligt och industriellt – var frågan för seminariet Plants for the Future, a joint European Task Force på KSLA den 12 oktober 2005.
Akademikollegiet beslutade hösten 2004 om en Verksamhetsplan 2005–2008. Utgångspunkten för denna var akademiens första Verksamhetsplan 2001–2004 samt aktuella förändringar och utvecklingstendenser. I den nya verksamhetsplanen fastställs de kännetecken som ska karaktärisera all – såväl ledamöters som anställdas – verksamhet inom akademien.
This report provides an overview of traditionally managed landscapes in Romania and the Nordic countries seen in a European perspective. It discusses possibilities for research, education and management cooperation between Sweden, Norway and Romania to support the landscape preservation policies.
