Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Svenskt jordbruk 2030 – KSLAT nr 6-2019 [ID] => 28973 [post_type] => metablobb [URL] => /kslat-6-2019 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 19 [parent_number] => 1 [title] => KSLAT [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/kslat/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
KSLA:s Kommitté för svenskt jordbruk 2030 vill belysa hur svenskt jordbruk kan komma att se ut år 2030 och hur vägen dit ska stakas ut. Kommittén har valt en rad olika infallsvinklar för att spegla olika faktorer som påverkar utvecklingen under den kommande tioårsperioden. Under arbetet med detta har kommittén låtit ett antal experter ge sin bild av hur jordbruket bör utvecklas till 2030 och vilka insatser som krävs för att uppnå de uppsatta målen.
I denna rapport beskriver kommittén de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. En sammanfattning av OECD:s prognos för hur jordbruket på global nivå förväntas utvecklas för tiden fram till slutet av 2020-talet ges också, före en genomgång av läget i svenskt jordbruk och vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Kommittén visar på ett antal nyckelfaktorer som är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.
Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att du tittar på skriften tvåsidig/dubbelsidig med försättsblad i din Acrobat Reader.
KSLAT 6-2019 som pdf.
Till bläddringsbar version (gratisapp, innehåller reklam).
För lärare, KSLAT 6-2019 hos Utbudet.se.
Denna rapport presenterades vid ett seminarium den 11 november 2019.
Till debattartikel i Land Lantbruk 2019-11-10.
Detta är en rapport från Landskapsforum hos KSLA 7–8 april 2016, där temat var Samarbetsnätverk i landskapet – möjligheter och utmaningar.
…
The main focus of this report from the Bertebos conference 2006, is on the problem of water use by agriculture – including agricultural productivity, the environment, how computer models can support decision-making, the main priorities during the process of handling the water and how to implement and evaluate the Scandinavian and Baltic dimension of the European Water Framework Directive.
Enaforsholms förvaltningsplan har formats i två steg: först en plan, som beskriver den överordnade målsättningen med förvaltningen av egendomen och sedan en uppföljande del med en detaljerad skötselplan, som följer upp de överordnade principerna. Den skrevs 2013 och har sedan kompletterats 2015.
