Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Slam och kretslopp [ID] => 47236 [post_type] => metablobb [URL] => /2013-02-27-ksla-konferens-slam-och-kretslopp [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 787 [parent_number] => 1 [title] => Rapporter [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/rapporter/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – slutkonferens
KSLA höll under våren 2012 fyra workshops om tillförsel av rötslam till jordbruksmark. Bakgrunden var att KSLA i ett remissvar till Naturvårdsverkets slamutredning erbjudit sig att ta fram mer fakta i frågan genom seminarier och liknande. Vid tillfället för dessa workshops pågick en ny och utökad slamutredning med ett vidare kretsloppsperspektiv. Dessa workshops var, tillsammans med en öppen konferens 2013, avsedda att bistå med fakta och erfarenheter till Naturvårdsverkets utredning.
Hur får vi till ett bra kretslopp från våra avloppssystem så att vi kan utnyttja de växtnäringsämnen som finns där? Den frågan behandlades under KSLA:s konferens om slam och kretslopp den 27 februari 2013. Konferensen var en uppföljning och slutpunkt på den workshopserie som genomförts under våren 2012. Tre alternativa strategier behandlades; spridning av REVAQ-slam på åkermark, bränning av slammet för utvinning av fosfor från askan och källsorterande avloppssystem. Olika aspekter på de tre alternativen presenterades och diskuterades sedan i den talrika publiken. Bland talarna fanns Miljöminister Lena Ek som presenterade regeringens syn på avloppsslam och kretslopp i samhället. En fråga som kom upp vid flera tillfällen var om det räcker att återvinna fosfor ur slammet eller om vi vill kunna utnyttja fler näringsämnen.
Detta är rapporten från denna konferens.
Text: Monica Kling, frilansjournalist, Miljö & JordOrd
Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. KSLAT nr 5-2022 är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.
Om kolflödet i det svenska jordbruks- och livsmedelssystemet – en unik sammanställning av kolets kretslopp i den svenska värdekedjan för livsmedel, var i kedjan kolet binds in, lagras i mark och livsmedel och var svinn och läckage uppstår.
A booklet which aims at providing an insight into Swedish forestry practice and a glimpse into why the forest means so much to Swedish people.
EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.
