Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Glyfosat i framtida svensk växtodling – seminarierapport [ID] => 28245 [post_type] => metablobb [URL] => /2019-03-14-glyfosat-i-framtida-svensk-vaxtodling-seminarierapport-2 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 787 [parent_number] => 1 [title] => Rapporter [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/rapporter/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Politiken och sakfrågan avgör odlarens vardag. En helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud mot glyfosat innebär för svenskt jordbruk behövs. En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019.
En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019
Glyfosat introducerades i svensk växtodling 1975 och har sedan dess varit ett värdefullt insatsmedel för kemisk ogräskontroll. Samtidigt klämtar varningsklockorna – ett flertal ogräs har utvecklat resistens mot detta viktiga växtskyddsmedel och glyfosat förekommer också i våra vattendrag.
Användning av växtskyddsmedel med glyfosat förutsätter att den aktiva substansen är godkänd inom EU. Ett EU-beslut från hösten 2017 tillåter oss att använda produkter med glyfosat fram till den 15 december 2022. Fram till dess måste svenskt jordbruk noggrant följa utvecklingen och analysera konsekvensen av olika scenarier.
Förhoppningar om ett fortsatt godkännande byggt på vetenskapligt underlag blandades med farhågor om att politiskt kappvändande stoppar glyfosat inom EU. Samsyn rådde om behovet av en helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud innebär för svenskt jordbruk.
Författare: Jens Blomquist.
Nombres vernáculos de las plantas en Andalucía.
Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?
Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.
