Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Stockholmskonferensen 50 år – KSLAT nr 1-2022 [ID] => 52720 [post_type] => metablobb [URL] => /kslat-1-2022-stockholmskonferensen-50-ar [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 19 [parent_number] => 1 [title] => KSLAT [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/kslat/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Att länka samman vårt gemensamma ansvar
Den i Stockholm anordnade FN-konferensen 1972 om mänsklig miljö i världen, United Nations Conference on the Human Environment, UNCHE, har satt stora spår i utvecklingen under de 50 år som följt. Sveriges roll vid tillkomsten av konferensen var avgörande. Konferensen var på många sätt en respons på och ett försök till att hantera insikten att miljöfrågorna inte var enbart en nationell fråga utan även krävde ett gemensamt, globalt ansvar.
Det här numret av KSLAT handlar i huvudsak om perioden från konferensen i Stockholm 1972 fram till de utvecklingsmål vi arbetar med idag, men också om miljöinriktat arbete som inletts redan dessförinnan inom ramen för svenskt biståndsarbete. Det är vår förhoppning att skriften ska leda till ett omfattande fortsatt arbete och diskussioner inom KSLA, men också att detta nummer av KSLAT kan vara till nytta och inspiration för flera.
Redaktörer: Per Eriksson, Madeleine Fogde, Inge Gerremo, Kerstin Niblaeus.
Till bläddringsbar pdf (gratisapp, innehåller reklam).
Den bifogade pdf:n är lågupplöst. Önskar du en högupplöst pdf (44 MB), kontakta akademien@stage.devbits.se.
KSLA:s ledamöter behöver inte beställa skriften. Den kommer som vanligt per automatik hem i brevlådan.
Akademikollegiet beslutade hösten 2004 om en Verksamhetsplan 2005–2008. Utgångspunkten för denna var akademiens första Verksamhetsplan 2001–2004 samt aktuella förändringar och utvecklingstendenser. I den nya verksamhetsplanen fastställs de kännetecken som ska karaktärisera all – såväl ledamöters som anställdas – verksamhet inom akademien.
Rapport från KSLA:s och Skogshistoriska sällskapets seminarium Det skogliga biståndet så här långt, den 31 oktober 2017.
Indirekta CO2-effekter av ändrad markanvändning, Ägarintresse/allmänintresse – ett evigt spänningsfält, Svenskt djurskydd är inte bäst i klassen, Sverige världsbäst på skogsenergi…
