Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019 [ID] => 27243 [post_type] => metablobb [URL] => /kslat-2-2019-farsoter-i-sverige [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 19 [parent_number] => 1 [title] => KSLAT [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/kslat/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Pest, boskapspest och mjältbrand räknas alla tre som farsoter, det vill säga smittsamma sjukdomar som kan spridas fort i stora utbrott. Boskapspesten härjade som värst under 1700-talet och krävde hundratusentals djurs liv. År 2011 kunde man dock förklara boskapspesten utrotad. Klimatförändringar, befolkningstillväxt, krig och folkvandringar gör att nygamla smittämnen rör sig över jordens yta. Det medför att det historiska perspektivet åter får stor aktualitet.
Pest och mjältbrand förekommer fortfarande globalt – mjältbrand även i Sverige. Här har det sedan 1981 förekommit fem mjältbrandsutbrott, senast i Omberg 2016. Mjältbrandsbakterier kan överleva upp till 100 år i jorden, vilket gör den historiska kunskapen central för att till exempel förutse var nya utbrott skulle kunna uppstå. Vilka lärdomar finns att dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag? Hur ser kunskapsläget ut?
KSLAT 2-2019 som pdf.
Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att du tittar på skriften tvåsidig/dubbelsidig med försättsblad i din Acrobat Reader.
För lärare: KSLAT nr 2-2019 hos Utbudet →
Minnesorden utgör ett försök att teckna en helhetsbild av de senaste årens bortgångna ledamöter både som akademiledamöter och som personer.
…
Jordbrukets klimatanpassning – en överlevnadsfråga. Livsmedelsproduktionen måste säkerställas. Klimatanpassning kräver kunskap och investeringar. Det är några av huvudrubrikerna i denna slutrapport från KSLA:s Kommitté för jordbrukets klimatanpassning.
