Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Kvävehushållning och kväveförluster – KSLAT nr 12-2004 [ID] => 1876 [post_type] => metablobb [URL] => /kslat-2004-12 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 19 [parent_number] => 1 [title] => KSLAT [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/kslat/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Kväve är livsnödvändigt för växter, djur och människor. Bristande tillgång till praktiskt användbara kvävegödselmedel var länge en begränsande faktor för skördarnas kvantitet och kvalitet. Kvävet i naturen kan också medföra negativa konsekvenser, t.ex. utlakning till sjöar och vattendrag. Kvävets kretslopp är överhuvudtaget en komplicerad fråga. En viktig faktor i kretsloppet är odlingshistorien. Vissa kvävefraktioner kan t.ex. ”lagras” i marken i flera hundra år.
I denna rapport redovisas erfarenheter från ett projekt: ”Kvävehushållning och kväveförluster – förbättringsmöjligheter i praktiskt jordbruk”, som Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning tagit initiativ till. Projektets syfte var att utifrån aktuell forskning samt tillgänglig kunskap och erfarenhet göra synteser och se vad som kan tillämpas i praktiken.
KSLA:s kommitté för EU-frågor genomförde i februari 2004 en konferens som belyste det svenska jordbrukets och livsmedelssektorns ändrade förutsättningar på de nya marknaderna och med de öppna gränserna österut i och med att EU under 2004 fick flera nya medlemsstater, många från det forna östblocket.
…
Kompetensförsörjningen är ett problem för skogsnäringen. KSLA:s Kommitté för kompetensförsörjning har arbetat i tre år med frågan. Denna skrift sammanfattar arbetet och kommitténs slutsatser.
En antologi om samexistens och utveckling av jordbruket i u-land och i-land.
