Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Vem köper biologisk mångfald? – KSLAT nr 14-2004 [ID] => 1886 [post_type] => metablobb [URL] => /kslat-2004-14 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 19 [parent_number] => 1 [title] => KSLAT [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/kslat/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Ämnet för denna konferens griper över ett stort antal vetenskapliga discipliner, teori – praktik, olika samhällssektorer och inte minst jordbruk, skogsbruk och fiske, de näringar som ligger inom akademiens intressesfär. Dessa tre näringar, och även därtill knuten produktionsmedels-och förädlingsindustri är i sina verksamheter djupt beroende av biologisk mångfald och hur man kan kommunicera frågor och problem kring nyttjandet och förvaltningen av biologisk mångfald.
Detta kompliceras än mer av att idag verkar dessa delar av näringslivet på en global marknad, där man – beroende på var i världen man befinner sig – gör helt olika prioriteringar kring biologisk mångfald. Det är lätt att kommunikation av biologisk mångfald görs till ett enkelspårigt budskap om kronor och ören. Hur mycket är näringarna eller konsumenterna villiga att betala för en viss biologisk mångfald? Detta synsätt måste vi snarast komma bort ifrån, och i stället försöka inse och förstå de långsiktiga värdena både ur materiell, estetisk, etisk, filosofisk m.fl. synvinklar. Det finns givetvis även ett egenvärde i biologisk mångfald som vi ofta glömmer bort.
Endast digitalt publicerad.
…
Vårnumret 2015, med information från ett urval av akademiens aktiviteter.
Rapporter från seminarier om konkurrenskraftig livsmedelskedja, biologisk mångfald i skog, skogsnäringen år 2033 och mer.
Sammandrag av ett seminarium vid KSLA den 5 mars 2004 angående EU:s vattendirektiv (WFD=Water Framwork Directive), som ger riktlinjer för skydd av vatten inom EU. I utvärderingen av ekologisk status i vatten kommer fisk användas.
