Så blev MTR – KSLAT nr 24-2004 | Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Så blev MTR – KSLAT nr 24-2004 [ID] => 2062 [post_type] => metablobb [URL] => /kslat-2004-24 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 19 [parent_number] => 1 [title] => KSLAT [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/kslat/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )

– hur blir det med lönsamhet och konkurrenskraft i det svenska jordbruket?

Reformeringen och tillämpningen av EUs nya jordbrukspolitik innebär starkt förändrade villkor för jordbruket. De senaste resultaten från WTO-förhandlingarna bidrar ytterligare till att förstärka den bilden.

Genom att länderna nu ges större frihet att tillämpa regelsystemet för utbetalning av ersättningar har den gemensamma stödpolitiken övergetts. Vi har fått en ”CAP-reform à la carte”. De frikopplade stöden, med olika nationella modeller för att fördela areal- och djurersättningar, förändrar ekonomin mellan regioner och länder. Detta medför att konkurrensförhållandena mellan bönderna inom EU kan förändras beroende på vilken modell man tillämpar inom de enskilda länderna. Politiken renationaliseras!

Reformen innebär också, på grund av kopplingen till WTO, att gränsskyddet sänks speciellt för mjölkprodukterna, där exportbidragen sänks och exportkvoterna minskas. Detta innebär att trycket på hemmamarknaden, inom såväl som mellan EU-länder, ökar när det blir olönsamt för EUs exportländer att avsätta produktionen på världsmarknaden. Länder som Sverige med höga produktionskostnader kan få svårare att hävda sig i den hårdnande konkurrensen. Denna konkurrens understöds också av den globaliserade handeln som skapar sina egna kvalitetskoncept och köper varorna där de är billigast.

Samtidigt med reformen har vi också fått tio nya medlemsländer med 3,9 miljoner människor arbetande inom jordbruket. Vi har också fått 74,5 miljoner nya konsumenter. Dessa nya länder har stora produktionspotentialer och låga kostnader samtidigt som konsumtionen kommer att växa i och med det ökande välståndet. Hur kommer utformningen av de nationella tillämpningarna av den nya politiken att påverka konkurrenskraften hos vårt eget jordbruk? Vilka effekter får detta på Sveriges livsmedelsproduktion och sysselsättningen i näringen? Kommer det att finnas tillräcklig lönsamhet för att göra nödvändiga investeringar i livsmedelsproduktion i både primär- och förädlingsled samt marknadsföring i fortsättningen?
Jordbruksavdelningen belyste vid oktobersammankomsten tillämpningen i de olika länderna, hur konkurrensförhållandena kan komma att förändras och investeringsmöjligheterna utvecklas inom livsmedelskedjan.

Endast digitalt publicerad.

Minnesord 2015–2016

Forskning för gröna näringar

KSLAT 4-2010 Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat

Workshoprapport: Framtidens skogsakademiker

Så blev MTR – KSLAT nr 24-2004

– hur blir det med lönsamhet och konkurrenskraft i det svenska jordbruket?

Minnesord 2015–2016

KSLA publicerar sedan 2003 minnesord över avlidna ledamöter i en egen skriftserie, som ingår i akademiens serie småskrifter (Miscellanea).

Forskning för gröna näringar

Ett strategidokument om de gröna näringarnas och livsvetenskapernas roll i Sveriges utveckling mot ett hållbart samhälle. Framtaget inför 2016 års forsknings- och innovationspolitiska proposition.

KSLAT 4-2010 Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat

Skogen har en viktig roll som koldioxidsänka men också en annan, sannolikt mer betydelsefull roll som utgångsmaterial för förnyelsebar och koldioxidneutral energi eller för att ersätta energiintensiva material som stål och betong.

Workshoprapport: Framtidens skogsakademiker

Rapport från en workshop den 19 nov 2013. Vi blickade ca 30 år framåt i tiden och ställde oss två frågor: vilka är skogsbrukets framtida kompetensbehov? Och hur ser framtidens skogsakademiker ut?