Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Har jord- och skogsbruk en roll i framtidens kultur? – KSLAT nr 8-2004 [ID] => 1857 [post_type] => metablobb [URL] => /kslat-2004-8 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 19 [parent_number] => 1 [title] => KSLAT [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/kslat/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Sammanfattning av föredrag och diskussion vid akademisammankomsten den 23 december 2004 angående jord- och skogsbruk i ett kulturellt perspektiv. Vilka är drivkrafterna i politik och jordbrukets utveckling, utöver de rent ekonomiska?
Frågeställningar vid sammankomsten inkluderade bl a:
– Vilken är kulturens betydelse för näringsutövarna själva och de nya landsbygdsborna, deras självkänsla och framtidsbehov? – Hur kan kulturvärdena uppmärksammas och kvantifieras? – Hur kan kulturen hjälpa till att skapa bryggor mellan människor över tid och rum? – Hur kan intresset för kulturfrågor hållas vid liv under tider av ekonomisk press och bland alla tankar om nästa kvartalsrapport? – Vad kan/bör KSLA göra inom kulturområdet?
Endast digitalt publicerad.
Akademien önskar Glad Sommar 2013 med ett nytt nummer av KSLA Nytt & Noterat!
Ängar och hagar är innehållsrika kulturminnen men också levande natur, som erbjuder rik biologisk mångfald och viktiga ekosystemtjänster. Dessa kulturskatter kan bara bevaras genom att brukas. Men det förutsätter att bönderna får betalt för de kollektiva nyttigheter som de producerar. Policyinstrument, engagemang och ansvarstagande krävs för att bryta den negativa trenden för våra ängar och hagar.
Med dagens miljösituation måste även naturens förmåga att ta hand om ekonomins miljöpåverkan, och återskapa avfall och utsläpp till förnybara resurser, inte bara förmågan att leverera råvaror, uppmärksammas. Följ med oss på jakten på framtidens styrmedel – denna skrift handlar om möjligheterna att skapa en grön marknadskraft till lantbrukets och landsbygdens fromma, men också till gagn för den hållbara storstaden, det ansvarstagande företagandet och en långsiktig samhällsekonomi.
Ett KSLAT-nummer i huvudsak om perioden från 1972, då FN:s första konferens om mänsklig miljö i världen hölls i Stockholm, fram till de utvecklingsmål vi arbetar med idag.
