Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Blåmusslor klarar västkustens vatten – KSLAT nr 4-2005 [ID] => 2260 [post_type] => metablobb [URL] => /kslat-2005-4 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 19 [parent_number] => 1 [title] => KSLAT [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/kslat/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Konferensen Blåmusslor klarar västkustens vatten handlar om storskalig musselodling i ett akva-agro kretsloppsperspektiv. Övergödningens negativa effekter, där lantbruket står för en stor del av näringsläckaget, är välkänt sedan länge. Det är framförallt kväve som ska återföras från hav till land i ett miljöanpassat kretslopp. Musselodlingen kan då ha samma uppgift som en fånggröda har inom lantbruket och fungerar också som en miljö- och ekonomisk motor i ett akva-agrokretslopp av näringsämnen från hav till land.
Samtidigt är det en kretsloppsanpassad livsmedelsproduktion. Cirka en tredjedel av den skördade biomassan används inte för human konsumtion, men kan tas tillvara för användning inom lantbruket varifrån en betydande del av näringsämnena härstammar. Det gäller således att utveckla teknik så att hanterliga och på marknaden attraktiva produkter skapas. Det betyder att verksamheten kan tjäna som brukare av en outnyttjad resurs, fångstgröda för närsalter, producent av ett värdefullt livsmedel och återförare av användbara produkter till landmiljön. Detta är särskilt värdefullt med tanke på att en utbyggd musselnäring måste vara kretsloppsanpassad.
Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.
Ekosystemtjänster är samlingsnamnet för nyttor som människor får av naturen. Begreppet har fått stort genomslag i debatt och politik men blir alltid en jämförelse mellan äpplen och päron och är av begränsat värde för en förvaltare av skog. Det tillför främst ny terminologi, inte ny kunskap.
Från år 2003 till och med år 2018 finns dokumentation om varje högtidssammankomsts tema och middagsmeny, inklusive hedersledamoten Christina Möllers presentation av måltiden. Här är den dokumentationen i samlad form.
