Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => När är det kokta fläsket stekt? – KSLAT nr 3-2006 [ID] => 2404 [post_type] => metablobb [URL] => /kslat-2006-3 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 19 [parent_number] => 1 [title] => KSLAT [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/kslat/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Vikten av att upphetta maten till minst 70 grader celsius har kommit i fokus i den aktuella ehec-debatten. Människan har sedan urminnes tider vant sig vid att äta de flesta livsmedlen efter en kortare eller längre upphettning. Vi kokar, bakar, steker, grillar eller puffar de flesta produkter från växt- och djurriket innan vi äter dem. Det sker då en rad olika fysikaliska, kemiska och biologiska förändringar med maten, de flesta positiva men en del negativa. Näringsvärdet kan öka, smaken förändras och många produkter blir lättare att tugga. Denna rapport går igenom väsentliga aspekter på vad som händer med olika livsmedelskomponenter vid olika temperaturer och vilka positiva, och ibland negativa, konsekvenser dessa förhållanden kan ha. Konferensen har planerats av KSLAs kommitté för livsmedelskvalitet.
KSLAT nr 3-2006 i tryckt version är tyvärr slut.
…
Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?
Framtidsprojektet är en mångvetenskaplig tankesmedja baserad på ett tvärsnitt av de många utbildningar som på ett eller annat sätt arbetar med naturresurshantering. Dessa unga akademiker har processat fram en bred bild av framtidens naturresursbruk sedd genom framtidens yrkesutövares ögon.
In the late 1980s there were at any one year well over 75 Swedish forestry experts working in Africa. Today, there are only around ten Swedish forestry experts working in Africa and the considerable experience and network of contacts that were build up during the period 1975–1990 are rapidly being lost. It is hoped that this report may contribute to a reawakened interest in again permitting Swedish know-how and comparative advantages in building capacity and institutions contribute to a real economic development oriented Sustainable Forest Management push in Africa.
