Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Skogens roll i ett framtida globalt klimatavtal – KSLAT nr 5-2008 [ID] => 2833 [post_type] => metablobb [URL] => /kslat-5-2008-2 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 19 [parent_number] => 1 [title] => KSLAT [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/kslat/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp. På den internationella arenan pågår förhandlingar om hur skogens roll för klimatet ska räknas in i ett kommande klimatavtal. Svenskt skogsbruk påverkas på olika sätt beroende på hur skogens upptag och utsläpp av växthusgaser bokförs.
Kyotoprotokollet gäller för perioden 2008–2012 och enligt nuvarande tidsplan ska man redan i slutet av 2009 komma överens om ett nytt avtal för perioden efter 2012. Frågan om skogens roll för klimatet är komplicerad och det finns många olika faktorer som måste inkluderas när man ska bedöma skogsbrukets betydelse för klimatet och komma överens om bokföringssystem som speglar skogens roll på ett rimligt sätt. Det är viktigt att skogsbruket följer utvecklingen på området och aktivt deltar i debatten. Vid KSLA:s seminarium i oktober 2008 gavs en bild av pågående FN-förhandlingar. Viktiga faktorer i frågan belystes och den svenska skogens upptag och utsläpp av växthusgaser presenterades översiktligt.
Denna KSLAT finns tyvärr inte längre i tryck.
Kompetensförsörjningen är ett problem för skogsnäringen. KSLA:s Kommitté för kompetensförsörjning har arbetat i tre år med frågan. Denna skrift sammanfattar arbetet och kommitténs slutsatser.
I oktober 2019 hölls KSLA:s Caseutmaning för femte gången. Nio deltagare tacklade utmaningen som handlade om att arbeta fram en lösning för hur data kan hjälpa människor att göra medvetna val, gärna med koppling till FN:s Globala mål för hållbar utveckling. Här är deras lösningar.
Redovisning av ett projekt inom Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning med syftet att utifrån aktuell forskning samt tillgänglig kunskap och erfarenhet göra synteser och se vad som kan tillämpas i praktiken inom kvävehushållning i praktiskt jordbruk
