Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => SOLMED nr 16 Från höfrö till vallfrö [ID] => 43899 [post_type] => metablobb [URL] => /solmed-nr-16-fran-hofro-till-vallfro [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 46 [parent_number] => 1 [title] => SOLMED [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/solmed/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
KSLA sysslar huvudsakligen med dagens och morgondagens areella näringar men uppmärksammar också gårdagens jordbruk och skogsbruk i form av agrarhistorisk verksamhet. Det finns forskare som ägnar sig åt båda dessa världar och har förmåga att se både framåt och bakåt i tiden. Lennart Kåhre är en av dem. En lång rad publikationer i frågor rörande utsäde, växtgenetiskt bevarande och lantbrukssystem vittnar om den delen av hans forskning som syftar till förbättringar i framtiden. Redan tidigare har han sett bakåt i tiden och framlagt sina forskningsrön i historiska artiklar som Svensk vallfröodling (1961), Svensk frökontroll förr och nu (1976) och The history of seed certification in Sweden (1990). Nu har han samlat sig till ett större arbete om den svenska fröförsörjningen från 1740 till 1870.
”Kåhres arbete vänder sig till ett flertal användargrupper. Givetvis hör traditionella agrarhistoriker till dessa, men också lokalhistoriker då så mycket är beskrivet på lokal och regional nivå. Till användarna kan även föras botanister och växtekologer, eftersom det går att följa växters introduktion och utveckling i Sverige. Andra som kan vara intresserade är forskare som sysslar med modern förädling, vilka kanske har nytta av att studera den tidigare utvecklingen. Även i det nya tänkandet med uthålligt jordbruk kan det bli aktuellt med arter som länge har varit ur användning.” (Ur företalet.)
Författare: Lennart Kåhre
Inskannad pdf, kvaliteten är inte den bästa.
In the late 1980s there were at any one year well over 75 Swedish forestry experts working in Africa. Today, there are only around ten Swedish forestry experts working in Africa and the considerable experience and network of contacts that were build up during the period 1975–1990 are rapidly being lost. It is hoped that this report may contribute to a reawakened interest in again permitting Swedish know-how and comparative advantages in building capacity and institutions contribute to a real economic development oriented Sustainable Forest Management push in Africa.
…
En tvåtusenårig lantbrukslära från romarriket
