Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => SOLMED nr 22 Skogshistorisk forskning i Europa och Nordamerika [ID] => 46550 [post_type] => metablobb [URL] => /solmed-nr-22-skogshistorisk-forskning-i-europa-och-nordamerika [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 46 [parent_number] => 1 [title] => SOLMED [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/solmed/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Är Du nyfiken på hur mycket man på 1700-talet fick böta för att löva i kyrkor? Eller vill Du veta hur bönderna på 1850-talet ställde sig till förbud mot att låta getter beta i skogen? Du kanske rent av skulle vilja veta mer om flottningens historia i norra Schwarzwald, om skogen och krigen i Frankrike eller om nationalparkernas framväxt i USA?
Den här boken ger en spännande bild av den skogshistoriska forskningens dynamiska utveckling under de senaste 50 åren i Sverige och utomlands. En överblick av detta slag har länge saknats, inte bara i vårt land utan också internationellt. Den beskriver den skogshistoriska forskningens mångfald och förhållandet till andra discipliner. Syftet är att öppna nya dörrar för studier och forskning i skogens historia. Boken kan fungera som handbok för Dig som vill veta mer om sådan forskning. Den innehåller därför en vägledning till svenska företagsarkiv och statliga arkiv samt en förteckning över utländsk skogshistorisk litteratur i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek. Boken vänder sig till alla som är intresserade av skogens historia och ger värdefull historisk kunskap åt alla som är verksamma i skogsbruket.
Ursprunget till boken är ett seminarium om skogshistorisk forskning som 1995 arrangerades av Skogshistoriska Sällskapet, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och Skogsstyrelsen. Redaktör är Ronny Pettersson, ekonomhistoriker vid Stockholms universitet. De medverkande författarna är framstående skogshistoriker från olika ämnesområden och organisationer.
Detta nummer av KSLA:s tidskrift ger en sammanfattning av tre års arbete i KSLA:s skogsskadekommitté.
Något om synen på lantbrukets djur de senaste 200 åren
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien året som gick – 2021.
År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
