Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => SOLMED nr 33 Bruka, odla, hävda [ID] => 27843 [post_type] => metablobb [URL] => /solmed-nr-33-bruka-odla-havda [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 46 [parent_number] => 1 [title] => SOLMED [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/solmed/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Nya kunskaper om odlingssystemens historia och om uthålligt jordbruk, presenteras i denna antologi. Kan det ha varit förändrade matvanor för 400 år sedan som drastiskt kom att förändra odlingssystemen? Hur skapade ett jordbruk som kunde vara hållbart under den stora befolkningstillväxten på 1800-talet? Hur har landskapet förändrats? Hur kan jordbrukets framtidsscenario se ut?
Boken författare kommer från olika forskningsfält – de är naturvetare, samhällsvetare såväl som humanister. Även deras bidrag spänner över stora områden, allt från konkreta förändringar i landskapet till teorier om jordbrukets utveckling. Antologins huvudområden är: odlingssystemens historia, de idéhistoriska perspektiven, naturens kretslopp, energi- och näringsflöden samt landskapsförändringar och hållbart nyttjande. Denna spännvidd gör att boken vänder sig till många kategorier – planerare, kulturgeografer, miljöforskare, kommunekologer, historiker, museimän, agrara praktiker och övriga intresserade av jordbruket och dess historia. Alla läsare får möjlighet att göra sig en egen syntes av förloppen.
Red: Ulf Jansson och Erland Mårald.
”Vi tror att en ökad variation i skogen är bra – och att vägen dit går via engagerade skogsägare som vet vad de vill”. Det är huvudbudskapet i det arbete som KSLA:s skogsskötselkommitté presenterar i denna skrift. En skogsägare kan göra stor skillnad i skogen men det tar lång tid innan det får riktigt genomslag.
Den sista KSLA Nytt & Noterat, till hösten kommer nyhetsbrev med mera.
För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter lägger samma betydelse i olika begrepp. Definitioner ändrar innebörder i tid och rum, vilket understryker betydelsen av att regelbundet hitta ett gemensamt språk. Denna skrift är ett första steg att strukturera dialogen om skogens framtida förvaltning.
…
