Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => SOLMED nr 37 Bondesamhällets omvandling i Nordvästskåne [ID] => 46591 [post_type] => metablobb [URL] => /solmed-nr-37-bondesamhallets-omvandling-i-nordvastskane [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 46 [parent_number] => 1 [title] => SOLMED [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/solmed/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
På Bjärehalvön – ”risbygden” i Skånes nordvästra utkant – har inbyggarna sedan gammalt varit mångsysslare för att klara sin överlevnad. Förutom av jordbruket fick de sin bärgning av skogen, sjöfarten och fisket. Boken behandlar de stora agrara omvälvningarna under 1700- och 1800-talen, som kom att helt förändra livsvillkoren. Här skildras först hur skiftena av jord kom att påverka utvecklingen och därefter hur den nya tiden tog sig uttryck i införandet av nya odlingssystem, förädling av växter och djurraser, större ekonomibyggnader, fabrikstillverkade redskap etc.
Författaren sätter in hela denna omvandlingsprocess i ett större sammanhang, där han kan visa hur de stora skeendena i omvärlden också kom att påverka utvecklingen lokalt, både befolkningens levnadsvillkor och kulturlandskapets utseende.
Bokens författare, Mats Gustafsson, är professor i resistensbiologi vid SLU och lekmannahistoriker. I boken visar han resultaten av egna omfattande arkivstudier av skifteshandlingar och av många lokalhistorikers forskningsinsatser. Författaren har även under många decennier företagit fältstudier – långa strövtåg genom kulturlandskapet – för att studera spåren av den agrara historien i naturen. Detta dubbla arbetssätt har givit honom en bra grund för att lättfattligt kunna beskriva alla de komplicerade sammanhangen.
Med dessa kunskaper kan läsaren öka sin förståelse för den agrara historien och få ökad respekt för tidigare generationers arbete inom jordbruket. Detta utgör grunden för en fortsatt varsam hantering av Bjärebygdens kulturlandskap.
Inskannad bok, kvaliteten är inte den bästa.
I denna rapport från KSLA:s Fiskekommitté diskuteras vilken inverkan skarvar och sälar har på fiskbestånden och fisket samt vad som ligger till grund för beslut gällande förvaltandet av dessa arter. Finns det en motsättning mellan hållbart nyttjande av fiskresursen och skydd av säl och skarv?
Indirekta CO2-effekter av ändrad markanvändning, Ägarintresse/allmänintresse – ett evigt spänningsfält, Svenskt djurskydd är inte bäst i klassen, Sverige världsbäst på skogsenergi…
Ett strategidokument om de gröna näringarnas och livsvetenskapernas roll i Sveriges utveckling mot ett hållbart samhälle.
Årets sista nummer, med information från ett urval av akademiens aktiviteter. Insekter som produktionsdjur i lantbruket – den nya flugan. Landskapsnoden vill växla upp. Skoglig kompetensförsörjning – erfarenheter och strategier. Framtiden växer på träd! Varför blev Sverige en skogsindustriell stormakt? Matkommitténs exkursion i Roslagen. Skatten bör flyttas från producent till konsument. Dessutom: Våra nya ledamöter och pristagare med mera!
