Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => SOLMED nr 79 Ichthyologia [ID] => 55671 [post_type] => metablobb [URL] => /solmed-nr-79-ichthyologia [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 46 [parent_number] => 1 [title] => SOLMED [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/solmed/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Det vill säga alla verk om fiskarna. I översättning från latinet av Hans Aili och under redaktion av Jakob Christensson samt med bidrag av Sven Kullander och Clas-Ove Strandberg.
Föreliggande översättning av Petrus Artedis Ichthyologia, tryckt 1738 i fem separata delar i Leiden, följer originalet så nära det varit möjligt. Originalet ar fyllt av inkonsekvenser och lakuner och inte sällan svårläst p.g.a. typografin. Titelsidor, förord, dedikationer m.m. intar vidare ofta olika placeringar i skilda exemplar. Här har vi placerat dem i samma ordning som föreligger i faksimiltrycket från 1962.
Texten återges i sin helhet, några uteslutningar har inte gjorts; även originaltryckets register finns på vederbörlig plats. Beträffande själva översättningen kvarstår på originalets latin (liksom grekiska, italienska, tyska…) de många synonymerna – d.v.s. tidigare författares fisknamn.
Oöversatta är även de boktitlar som anförs i originalet. Däremot har originalets latiniserade författarnamn och andra personnamn givits sin svenska (engelska, tyska …) form. Ortnamn återges på samma vis.
Obetydliga och uppenbara tryckfel i originalet har rättats, i allmänhet utan närmare anmärkning. Mer betydelsebärande rättelser är – liksom förklarande tillägg – satta inom klammer [ ]. Klammer utnyttjas också för de förklarande tillägg for vilka det befunnits onödigt otympligt att använda fotnoter.
Artedis sidhänvisningar till andra författares verk har inte rättats. Att i varje enskilt fall hitta rätt till vilken utgåva av ett visst verk som han använt ar ogörligt. Dock har hans uppgifter vid stickprov visat sig mycket noggranna.
Boken har utgivits med ekonomiskt stöd av: Kungl. Vetenskapsakademien, Naturhistoriska Riksmuseet, Riksbankens Jubileumsfond, Stiftelsen A.W. Bergstens donation, Stiftelsen C.F. von Horns fond, Stiftelsen Gustaf VI Adolfs fond for svensk kultur.
Hur det gick till under den tid då jordbrukstraktorn introducerades i Sverige? I denna licentiatavhandling undersöks detta under introduktionsperioden 1905–30. Här kartläggs den tekniska utvecklingen under denna tid för alla de traktorer och motorplogar som då fanns på den svenska marknaden.
En tvåtusenårig lantbrukslära från romarriket
Denna rapport från en konferens 3 oktober 2000 anlägger ett helhetsperspektiv på det svenska landskapet och dess förändring.
En rapport från KSLA:s kommitté ”Svenskt jordbruk 2030 – vägen dit”.
