Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Vart tog de areella näringarna vägen i det svenska utvecklingssamarbetet? – Aktuellt från KSLA nr 2-2022 [ID] => 57058 [post_type] => metablobb [URL] => /vart-tog-de-areella-naringarna-vagen-i-det-svenska-utvecklingssamarbetet-aktuellt-fran-ksla-nr-2-2022 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 1563 [parent_number] => 1 [title] => Artiklar [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/biblioteket/artiklar/ ) [1] => Array ( [ID] => 1026 [parent_number] => 2 [title] => Biblioteket [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/biblioteket/ ) ) ) )
Anmälan av en studie om svenskt utvecklingssamarbete gjord av Expertgruppen för biståndsanalys.
Många med koppling till KSLA har frågat sig vart de areella näringarna tagit vägen i dagens svenska utvecklingssamarbete – inte minst utifrån kunskapen om dessa frågors dominerande roll i Afrika, vars länder alltmer står i fokus för svenskt utvecklingssamarbete.
Förra året bestämde sig Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, för att göra en studie, som genomförts av en grupp forskare med koppling till Stockholm Environment Institut, SEI, och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Studien, Mapping Swedish Aid to Agriculture, presenterades nyligen vid ett seminarium.
Studien täcker perioden 2005–2020. Svenskt utvecklingssamarbete är inriktat på att stödja fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i låginkomstländer. Jordbruk anses allmänt som ett av de mest kraftfulla verktygen för att få ett slut på extrem fattigdom, öka välståndet och inte minst föda en snabbt växande befolkning. Det senare gäller särskilt i Afrika.
Sudhoffs Archiv, Band 67, Heft 2, 1983, s 199–209.
Referat från konferensen ” Småorten och landsbygdens utveckling” på Uppsala slott den 5 december 2018.
Referat från konferensen ”Forests and the climate”, som arrangerades i samarbete med IVA och KVA 12–13 mars 2018.
Rapport från ett seminarium den 11 maj 2022.
