Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Likt och olikt i jordbruket i Sverige och Syrien [ID] => 41338 [post_type] => post [URL] => /2020/12/22/om-skillnader-och-likheter-i-svenskt-och-syriskt-jordbruk [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 1046 [parent_number] => 1 [title] => KSLA-podden [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ksla-podden/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Det finns många skillnader mellan jordbruket i Sverige och jordbruket i Syrien men också en del likheter. Agronom Maha Razouk kom till Sverige från Syrien för två år sedan och har i höst praktiserat på KSLA som en del av sitt mål att kunna börja arbeta som agronom i Sverige.
Maha Razouk är utbildad agronom inom trädgårds- och lantbruksvetenskap vid Aleppo-universitetet och har arbetat som trädgårdsagronom inom statlig och privat sektor i drygt tio år i Syrien. På grund av kriget kom hon med sin familj till Sverige för två år sedan.
I Syrien arbetade Maha som rådgivare till lantbrukare under mer än tio år. Maha går idag en rekryteringsutbildning som ges av SLU och Academicum AB på uppdrag av Arbetsförmedlingen. En månad av utbildningspraktiken gjorde Maha på KSLA. Målet är att fortsätta arbeta inom området, gärna med inriktning mot hållbarhetsfrågor.
En stor skillnad mellan Sverige och Syrien, som Maha noterat, förutom språket, är det informella tilltalet, att vi duar varann, och att vi diskuterar mycket i Sverige, såväl inom utbildningen som i arbetssituationen.
Linda Cederlund, akademihortonom, och Per Eriksson, akademibibliotekarie, samtalar med Maha om likheter och skillnader i jordbruket i Sverige och Syrien.
Länk till podden (2020-12-22)
Maha genomförde en del av sin praktik på Sida och fick där i uppdrag att sammanställa en studie om kvinnors ansvar för livsmedelsförsörjning i Syriens konfliktsituation. Länk till rapporten.
Jordbruket i Syrien har traditionellt sett utgjort den syriska ekonomins ryggrad, och regeringen har strävat efter att landet ska vara självförsörjande på de viktigaste grödorna. Men under inbördeskriget har många lantbruk förstörts av stridshandlingarna, bönder har drivits på flykt och system för bevattning har raserats eller fallit sönder. (Källa: Utrikespolitiska institutet)
KSLA-podden tar upp aktuella ämnen och intressanta frågor med hjälp av kunniga och engagerade forskare, experter och praktiker verksamma inom de gröna och blå näringarna, många av dem ledamöter i KSLA. Samtalen handlar om jord- och skogsbruk, mat och dryck, mark och klimat, hav och sjö, sjukdomar och antibiotika, biologisk mångfald, växter, vilt och skogsskador.
Avsnitten är 30–40 minuter långa och vi publicerar ett eller två per månad.
Välkommen till gröna samtal med KSLA!
Socker är föremål för debatt inom flera olika läger. Inom folkhälsan vill man skylla en del av överviktsproblematiken på en oönskat hög sockerkonsumtion. Inom andra kretsar vill man se en ökad global frihandel med socker, vilket skulle gagna många producenter i tredje världen och leda till sjunkande priser men sannolikt då också till en ökad sockerkonsumtion. Dessa och många fler aspekter av produktion, handel och konsumtion av socker diskuterades vid KSLAs konferens den 30 mars 2006
…
Vägen till ett hållbart naturbruk går längs E5:an. En virtuell väg mot framtiden som uppfyller alla våra önskningar om brukare, bönder och företagare som ser på djur och natur – och konsumenterna – med stor Empati och som brukar jord och djur med Ekolologiskt säkra och Etiskt försvarbara metoder som erbjuder stora Estetiska värden och ger ett bra Ekonomiskt resultat.
