Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => SOLMED nr 11 Fjällnära trädgårdar i Jämtland och Härjedalen tiden 1830–1900 [ID] => 43804 [post_type] => metablobb [URL] => /solmed-nr-11-fjallnara-tradgardar-i-jamtland-och-harjedalen-tiden-1830-1900-opt [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 46 [parent_number] => 1 [title] => SOLMED [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/solmed/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien har ett speciellt intresse för västra Jämtlands fjälltrakter och för trädgårdsodling och andra näringar i detta område, vilket grundar sig på att Akademien sedan 1937 är ägare till egendomen Enaforsholm vid Snasahögarnas fot. Detta tack vare en donation av grosshandlare Alexander Wilhelm Bergsten. I dag används Enaforsholm som pensionat och konferensgård och kan ta emot ca 60 gäster, från regionen eller från mer avlägsna delar av landet, med intresse för fjällvärlden.
Enaforsholms Försöksträdgård ägs och förvaltas av Akademien. Specialister från Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och Röbäcksdalen medverkar till att Försöksträdgården utgör ett spännande kapitel om trädgårdsodling i odlingszon VIII – zonen närmast fjällregionen. Trädgården grundades 1949 som ett led i en undersökning avsedd att utreda härdighetsförhållandena i norra Sverige, och försöksodling har sedan dess pågått med skiftande framgång. De senaste åren har en förtjänstfull upprustning gjorts under ledning av landskapsarkitekt Kjell Lundquist, som numera är ansvarig för trädgården. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift att främja inte bara landets areella näringar i dag utan också dessas historia tar sig uttryck även i Försöksträdgården, där bl a historiskt växtmaterial används i försöken till anpassning till det stränga klimatet.
Enaforsholms trädgård är förstås beskriven i denna volym av landskapsarkitekten Ulla Rylander om fjällnära 1800-talsträdgårdar i Jämtland och Härjedalen. Hon redogör för betingelserna och inspirationskällorna för trädgårdsanläggningar under förra seklet, för klimatförhållanden, odlingstraditioner och kommunikationer. Och så berättar hon om planteringar vid bruksherrgårdar, jaktvillor, turistanläggningar och SJ-stationer, om skolträdgårdar och om parken vid Mörsils sanatorium. Det är en intressant beskrivning som levandegör det förflutna; till detta intryck medverkar också att boken är rikt illustrerad med fotografier, kartor och planritningar. (Ur företalet.)
Författare: Ulla Rylander.
Inskannad pdf, kvaliteten är inte den bästa.
Aktuellt från KSLA innehåller denna gång en del om livsmedelsförsörjning i olika sammanhang, lite om vikten av att skydda våra pollinatörer och annat.
Hur påverkar vårt leverne i den rika världen de som lever i den fattiga? Vi ser torka i Australien, översvämningar i Indonesien, skyfall i Europa och i Afrika som där ofta leder till omfattande jorderosion. Rapporterna om hur vi människor bidrar till klimatförändringarna är många. Men vilka konsekvenser får klimatförändringarna för möjligheterna att mätta allas munnar?
The Global Outlook Symposium attracted some of the world’s most wellknown experts in these fields as speakers. This is a documentation of their speeches during the Symposium, which was arranged as a part of KSLA’s 200 year celebration.
År 1780 höll Bengt Bergius ett märkligt tal som preses i Vetenskapsakademien. Tal om läckerheter har därefter haft ett särskilt anseende som ett kraftprov i lärdomshistoriska och gastronomiska kretsar.
