Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => SOLMED nr 14 Svensk potatisodling [ID] => 43916 [post_type] => metablobb [URL] => /solmed-nr-14-svensk-potatisodling [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 46 [parent_number] => 1 [title] => SOLMED [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/solmed/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
och
1900-talets svenska agrarhistoria är inte särskilt väl undersökt. Detta gäller främst den agrara primärproduktionens historia och forskningen kring denna produktion. Det är därför angeläget att ge ut denna bok om 1900-talets svenska potatisodling, skriven av en de areella näringarnas man. Boken har sin utgångspunkt i författarens egna erfarenheter och kunskaper från vetenskapligt men också från agrart och verklighetsnära håll.
Docent Birger Svensson har från 1957 till 1991 varit aktiv inom forskning, försöksverksamhet och debatt om potatisens odling och användning. Vid dåvarande Statens Jordbruksförsök sammanförde han kunskapen inom odlingens område: radavstånd, gödsling, skorv, etc., och fortsatte med studier om variationerna inom knölbildning, bladmassans uppbyggnad m.m. vid Lantbrukshögskolan, sedermera Sveriges lantbruksuniversitets institution för växtodlingslära. Han kom tidigt att intressera sig för potatisens industriella användning, bl.a. till chips, och för livsmedelssäkerhet. Från föredrag, debatter och uppsatser är hans engagemang för potatis som en viktig gröda i folkhushållet välkänt. Potatisens status som livsmedel har höjts tack vare Birger Svenssons intresse för kvalitetsfrågorna.
Volymen innehåller två skrifter som på ett intressant sätt kompletterar varandra. Den första är en översiktlig historik om odlingen, organisationer, försäljning, statlig styrning, etc., till största delen under 1900-talet. Den andra skriften, som är en redogörelse för forskning och undervisning om potatis vid Ultuna under senare hälften av 1900-talet, ger en inblick i den speciella värld, där forskarna arbetar till odlarnas gagn.
Göran Persson om framtidens energisystem, Marie-Louise gör Rent hus!, Reflektioner från en Kinaresa, Forskningspolitiska kommittén , ”Svenskt” skogsbruk kan svälja koldioxidutsläppen, Finsk modell blir svensk – kanske!
Sammanfattning av en konferens i Alnarp som KSLA:s Kommitté för lönsam uthållig primärproduktion arrangerade den 17 september 2009 i samarbete med Partnerskap Alnarp. Fokus: produktivitetens betydelse för att uppnå lönsamhet och resurseffektivitet, med kopplingar till synbara fördelar för klimateffektiviteten
Årets första nummer. Räddaren i nöden, hållbart samhälle genom biobaserad ekonomi. Laxen i Östersjön går mot bättre tider. Fåglarna trivs i ”nya” skogen. IT-revolution i skogen. God arbetsmarknad för skogsakademiker, men för få söker utbildningarna. Skogsbruket och artskyddsförordningen. Klimateffekter med biobränsle. Med mera!
Hur blir man skogsakademiker och hur ser framtiden ut för denna profession? Idag pågår en rad större förändringar som skapar både utmaningar och möjligheter. Hur de etablerade skogsakademiska utbildningarna ska förhållas till dessa är inte självklart – vad behöver bevaras, utvecklas eller göras om helt?
