Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => SOLMED nr 37 Bondesamhällets omvandling i Nordvästskåne [ID] => 46591 [post_type] => metablobb [URL] => /solmed-nr-37-bondesamhallets-omvandling-i-nordvastskane [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 46 [parent_number] => 1 [title] => SOLMED [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/solmed/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
På Bjärehalvön – ”risbygden” i Skånes nordvästra utkant – har inbyggarna sedan gammalt varit mångsysslare för att klara sin överlevnad. Förutom av jordbruket fick de sin bärgning av skogen, sjöfarten och fisket. Boken behandlar de stora agrara omvälvningarna under 1700- och 1800-talen, som kom att helt förändra livsvillkoren. Här skildras först hur skiftena av jord kom att påverka utvecklingen och därefter hur den nya tiden tog sig uttryck i införandet av nya odlingssystem, förädling av växter och djurraser, större ekonomibyggnader, fabrikstillverkade redskap etc.
Författaren sätter in hela denna omvandlingsprocess i ett större sammanhang, där han kan visa hur de stora skeendena i omvärlden också kom att påverka utvecklingen lokalt, både befolkningens levnadsvillkor och kulturlandskapets utseende.
Bokens författare, Mats Gustafsson, är professor i resistensbiologi vid SLU och lekmannahistoriker. I boken visar han resultaten av egna omfattande arkivstudier av skifteshandlingar och av många lokalhistorikers forskningsinsatser. Författaren har även under många decennier företagit fältstudier – långa strövtåg genom kulturlandskapet – för att studera spåren av den agrara historien i naturen. Detta dubbla arbetssätt har givit honom en bra grund för att lättfattligt kunna beskriva alla de komplicerade sammanhangen.
Med dessa kunskaper kan läsaren öka sin förståelse för den agrara historien och få ökad respekt för tidigare generationers arbete inom jordbruket. Detta utgör grunden för en fortsatt varsam hantering av Bjärebygdens kulturlandskap.
Inskannad bok, kvaliteten är inte den bästa.
Skogen har en viktig roll som koldioxidsänka men också en annan, sannolikt mer betydelsefull roll som utgångsmaterial för förnyelsebar och koldioxidneutral energi eller för att ersätta energiintensiva material som stål och betong.
Årets sista nummer av KSLA Nytt & Noterat.
Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?
…
