Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Fortbildning för landsbygdsutvecklare – KSLAT nr 9-2002 [ID] => 14652 [post_type] => metablobb [URL] => /kslat-2002-09-fortbildning-for-landsbygdsutvecklare [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 19 [parent_number] => 1 [title] => KSLAT [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/kslat/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Yrkesmässigt arbetande landsbygdsutvecklare har alltmer blivit en strategisk resurs som ”utvecklingspiloter” i en tid när svensk landsbygd snabbt skiftar karaktär, och innehåller både negativa och positiva tendenser: Jord och skog ger allt mindre sysselsättning men dominerar fortfarande bygdemiljön. Glesbygderna i Smålands och Norrlands inland hotas av snabb avfolkning. Tätortsnära landsbygd tycks bli attraktiv som bomiljö men kräver serviceutveckling och småföretagande, bl.a. i en växande upplevelsesektor.
I denna rapport redovisar professor emeritus Ulf Renborg och en stödgrupp av sakkunniga ett första förslag till kurser vid några olika universitet och högskolor, som kan vara av intresse för yrkesverksamma i denna miljö.
Först ges en framtidsinriktad bild av landsbygdsutvecklarens arbetsuppgifter och kompetensbehov. I övrigt redovisas ett 15-tal kurser som exemplifierar ett möjligt matnyttigt utbud inom områdena landsbygdsutveckling, småföretagande, turism och projektledning. Någon fullständig kartläggning av möjligheterna har ej eftersträvats. Det utbud som exemplifieras täcker ett fortbildningsbehov som även kan intressera politiker och planerare på riks-, läns- och kommunplanet, handläggare av utvecklingsstöd exempelvis via EU:s strukturfondsmedel vid myndigheter, banker, intresse- och ideella organisationer osv. Rapporten kan även vara av intresse för fortbildningsanordnare vid universitet och högskolor liksom vid folkhögskolor.
Text: Ulf Renborg
År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
Denna rapport utgör en översikt och sammanfattning av de regionala livsmedelsstrategier som finns runt om i Sverige. Rapporten är skriven med utgångspunkt i att Sveriges regering har efterfrågat en nationell livsmedelsstrategi och en, i samband med detta, startad konkurrenskraftsutredning.
I oktober 2009 anordnade KSLA det seminarium om vindkraften som presenteras i detta nummer av KSLAT. Seminariet belyste frågor om samhällsnytta och utveckling med fokus på hur dagens planering för vindkraftslokalisering går till, hur landskapsanalyser genomförs och vilka effekterna är på landskap, natur och kultur.
