Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Landskapsplan Barksätter [ID] => 13153 [post_type] => metablobb [URL] => /landskapsplan-barksatter [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 787 [parent_number] => 1 [title] => Rapporter [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/rapporter/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Landskapsplan Barksätter – inventering och gestaltningsförslag
Mary Francke-Gustafsson donerade 1983 Barksätters egendom till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien att förvaltas inom en stiftelse. Strategin för Barksätter innebär att all verksamhet skall bedrivas på det sätt som ger bäst ekonomiskt utbyte inom ramen för donationens syfte, med hänsynstagande till de kulturella och miljömässiga värdena.
Under jubileumsåret 2013 har stiftelsen bland annat etablerat en ädellövspark och slutfört denna inventering och gestaltningsplan. Syftet med projektet har varit att ta fram material om befintliga kvaliteter i landskapet, kopplat till dess träd, samt göra ett gestaltningsförslag för att tillföra ytterligare kvaliteter. I detta har upplevelsen från vägarna, att försköna landskapet på ett herrgårdsmässigt vis och att gynna gamla träd stått i fokus.
Landskapsarkitekt Daniel Nilsson har genomfört ett ambitiöst arbete med inventering av fastighetens karaktärsträd och kommit med stimulerande förslag på hur gårdens omgivningar kan gestaltas. KSLA:s och stiftelsens förhoppning är att arbetet kan inspirera och väcka idéer hos läsaren om hur landskapet kan förskönas.
Av landskapsarkitekt Daniel Nilsson. Inventeringskartor upprättade av Rositza Velikova.
Till landskapsplanens Appendix.
Dagens samhälle bokstavligen översvämmas av snabbmatsställen, läskautomater och godiskiosker. Vem klarar stå emot? Sammanställning av en konferens vid KSLA den 5 november 2003 angående säkra matvanor och livsmedel
KSLA:s teknikkommitté rapporterar om sitt arbete som har handlat om framtidens teknik i jord- och skogsbruk och om behovet av rådgivning och kompetensförsörjning på teknikområdet.
Utvecklingen under 1900-talet och potatisen i forskning och undervisning vid Institutionen för växtodlingslära i Ultuna 1957–1991.
Akademikollegiet beslutade hösten 2004 om en Verksamhetsplan 2005–2008. Utgångspunkten för denna var akademiens första Verksamhetsplan 2001–2004 samt aktuella förändringar och utvecklingstendenser. I den nya verksamhetsplanen fastställs de kännetecken som ska karaktärisera all – såväl ledamöters som anställdas – verksamhet inom akademien.
