Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Kommittén för Internationella Lantbruksfrågor till Washington 2011 [ID] => 18753 [post_type] => metablobb [URL] => /2011-10-24-28-kil-t-washington [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 787 [parent_number] => 1 [title] => Rapporter [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/rapporter/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Kommittén för Internationella Lantbruksfrågor ville fördjupa sin kunskap om det amerikanska perspektivet på frågor om den globala livsmedelsförsörjningen. USA är en av de största spelarna på den globala arenan, vilket vi ofta förbiser i vår del av världen där vi under senare år mera riktat uppmärksamheten åt annat håll.
Dessutom önskade kommittén få insikt om de strategier som leder de större internationella institutioner som arbetar med global utveckling.
Kommittén gjorde därför en studieresa till Washington DC den 24–28 oktober 2011.
Från svenskt perspektiv söker man ofta förgäves finna klara svar på svåra frågor och väl definierade system för utvecklingen av de komplicerade jordbruks- och livsmedelsfrågorna. Särskilt intressant är det att försöka finna de krafter som driver och styr utvecklingen – inte minst i ett stort land som USA som har världens mest framgångsrika forskning samtidigt som man liksom i Europa har svårt att lösa de egna överhängande ekonomiska utmaningarna.
Sverige har haft utrikesbevakning på jordbruksområdet i 130 år. Uppdraget har förändrats med jordbrukspolitiken, miljö- och livsmedelsfrågor och EU-inträdet. Lantbruksrådens kontakter, närvaro över tid, konstans, institutionella minne och nätverk kommer alltid att vara viktiga i en värld som knyts samman av handelsströmmar, migration och miljöfrågor.
KSLAT nr 2-2000 Är älgen ett hinder för att nå de skogspolitiska målen?
Resultatet av Viltförvaltningskommitténs arbete med att belysa den svenska viltförvaltningens styrkor och svagheter.
I denna rapport ”KSLA Koncentrerar” finns kommitténs inspel till Livsmedelsstrategi 2.0, baserat på kommitténs insikter, i kondenserad form.
