Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Månadens karta 9 [ID] => 58985 [post_type] => metablobb [URL] => /manadskarta-09 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 1605 [parent_number] => 1 [title] => Månadens karta [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/biblioteket/manadens-karta/ ) [1] => Array ( [ID] => 1026 [parent_number] => 2 [title] => Biblioteket [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/biblioteket/ ) ) ) )
Beredskapslager för livsmedel 1920 och 1994. Under en stor del av 1900-talet, från cirka 1920 till 2000, spelade centrala beredskapslager för livsmedel en viktig roll för att kunna försörja landet i händelse av krig. I samband med första världskriget insåg man behovet av att ha ett nationellt beredskapslager för livsmedel.
Kartan från ca 1920 visar de olika centrala förråden som beslutades byggas i slutet av Första världskriget. Spannmålslagren återfanns inom de mer betydande spannmålsproducerande områdena i landet. Hallsberg som hade både ett centralt spannmålslager och ett stort fryshus var dessutom belägen i vid knutpunkt i det svenska järnvägssystemet.
Kartan från 1994 visar på den diversifierade utbredning som fanns i slutet av perioden av beredskapslager för livsmedel. Lager för livsmedel fanns huvudsakligen i norra Sverige medan det i södra Sveriges jordbruksbygder fanns varor som behövdes för en fortsatt produktion. Förhållandevis stora lager av vattenkemikalier och veterinärmedicin liksom fettråvaror fanns också lagrade.
Startsidebild: Lagerhus för lagring av spannmålsprodukter under krigsåren (Eslöv). Okänd fotograf, Järnvägsmuseet, Public domain.
…
Vagn J Brøndegaard i Tierärztliche Umschau, nr 11, 1970, s 552–558.
Referat från seminariet ”Skogsakademisk kompetens i en föränderlig värld” den 27 november 2018.
Rapport från ett webbinarium den 15 oktober 2021.
