Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => SOLMED nr 31 Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640–1900 [ID] => 43873 [post_type] => metablobb [URL] => /solmed-nr-31-hagnadernas-roll-for-jordbruket [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 46 [parent_number] => 1 [title] => SOLMED [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/solmed/ ) [1] => Array ( [ID] => 8 [parent_number] => 2 [title] => Publikationer [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/publikationer/ ) ) ) )
Hankgärdsgården – en teknisk innovation från tidig medeltid – var den dominerande hägnadsformen ända fram till taggtråden tog vid i början av 1900-talet. Hankgärdsgården krävde visserligen väldiga virkesmängder men den gjorde det möjligt att effektivt skydda och hägna stora områden.
Hägnadssystem och hägnaderna i sig, har varit relativt lite belysta i modern agrarhistorisk forskning trots den betydelse de haft för jordbruket under många hundra år. På ett tvärvetenskapligt sätt försöker författaren kasta ljus över hägnadernas betydelse från 1600-talet fram till den stora omdaningen av lantbruket i början av förra seklet. För första gången ges här underlag för beräkningen av deras omfång och utbredning, men här finns även utförliga beskrivningar av hur själva stängslingsarbetet gick till.
Stängsling var ett omfattande arbete för jordbrukarna. Vid mitten av 1800-talet beräknas det ha funnits hela 100 000 mil gärdsgård i landet. Hur stor belastning det blev för landets jordbrukare att hålla dem i stånd, är en fråga som boken ställer. Hur påverkades arbetet av att kraven på hägnaderna ändrades – i stället för att stänga ute boskapen skulle den nu stänga den inne? Svaren kan väsentligen bidra till ny kunskap om det gamla agrara produktionslandskapet och de stora förändringarna det genomgick efter jordreformerna. Detta kan i sin tur ge ökade insikter om hur landskapsvården ska bedrivas idag.
Örjan Kardell är doktorand vid Avdelningen för agrarhistoria vid SLU, Ultuna, och Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640–1900 är hans doktorsavhandling.
Författare: Örjan Kardell
Inskannad pdf, kvaliteten är inte den bästa.
Sammanfattning av en konferens i Alnarp som KSLA:s Kommitté för lönsam uthållig primärproduktion arrangerade den 17 september 2009 i samarbete med Partnerskap Alnarp. Fokus: produktivitetens betydelse för att uppnå lönsamhet och resurseffektivitet, med kopplingar till synbara fördelar för klimateffektiviteten
Konferens den 20 mars 2002 i samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen angående hur man kan kommunicera frågor och problem kring nyttjandet och förvaltningen av biologisk mångfald
…
Denna rapport utgör en översikt och sammanfattning av de regionala livsmedelsstrategier som finns runt om i Sverige. Rapporten är skriven med utgångspunkt i att Sveriges regering har efterfrågat en nationell livsmedelsstrategi och en, i samband med detta, startad konkurrenskraftsutredning.
