Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Vägval i skogen – Aktuellt från KSLA nr 6-2023 [ID] => 58978 [post_type] => metablobb [URL] => /vagval-i-skogen-aktuellt-fran-ksla-nr-6-2023 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 1563 [parent_number] => 1 [title] => Artiklar [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/biblioteket/artiklar/ ) [1] => Array ( [ID] => 1026 [parent_number] => 2 [title] => Biblioteket [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/biblioteket/ ) ) ) )
Skogen har blivit tristare. Kanske har det bidragit till den inflammerade skogsdebatten. Men det finns vägar framåt. Kunde omloppstiderna förlängas i stället för att stadigt kortas skulle det betyda mycket. Och att ta ut en större andel virke genom gallring än slutavverkning kunde bidra.
Så kan man hårdraget sammanfatta skogsavdelningens överläggningsämne den 12 oktober. Det var dagen då en grupp ledd av Carl Henrik Palmér skulle redovisa sina tankar efter ett års arbete under rubriken Vägval i skogen. Resultatet av arbetet redovisas i Vägval i skogen – 39 idéer som (kanske) kan minska polariseringen kring den brukade skogen, som inriktar sig på den brukade skogen men inte tar upp naturskydd eller forskning.
Studier visar att människor överlag uppfattar en äldre skog som trevligare att vistas i än en ungskog. Hyggen tycker man särskilt illa om. Ifall skogarna knappt hinner nå trivselåldern förrän de slutavverkas blir resultatet ofrånkomligen färre skogar som människor uppskattar. Rapporten Vägval i skogen utmynnar i 39 idéer som kanske kan bära till målet, somliga realistiska, andra ”wild & crazy” med Carl Henrik Palmérs ord. Längre omloppstider är en av idéerna. Att längre omloppstider innebär ökad risk för skador framhöll flera talare, men samtidigt var det få som var emot tanken.
KSLA har sedan 2019 arbetat med ett projekt om jordbruksregleringen under 1900-talet. Denna artikel beskriver arbetet.
Rapport från akademisammankomsten på KSLA 12 oktober 2023.
Om projektet 4D4F – Datadrivet beslutsstöd för mjölkproducenter (Data Driven Dairy Decisions for Farmers).
Berggrundens betydelse för den jämtländska floran av Roland Moberg med kompletteringar av Nils Nilsson samt ytterligare kompletteringar och register av Eva Tullgren.
