Array ( [breadcrumb_data] => Array ( [title] => Varför är skogen så osynlig i den svenska kulturpolitiken? – Aktuellt från KSLA nr 1-2022 [ID] => 57056 [post_type] => metablobb [URL] => /varfor-ar-skogen-sa-osynlig-i-den-svenska-kulturpolitiken-aktuellt-fran-ksla-nr-1-2022 [parents] => Array ( [0] => Array ( [ID] => 1563 [parent_number] => 1 [title] => Artiklar [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/biblioteket/artiklar/ ) [1] => Array ( [ID] => 1026 [parent_number] => 2 [title] => Biblioteket [URL] => https://stage.devbits.se/arkiv/biblioteket/ ) ) ) )
Rapport från tre rundabordssamtal i juni 2022.
Skogen har tillsammans med malmen och järnet gjort att Sverige kunnat utvecklas till det land vi lever i idag. Mot bakgrund av denna skogens stora betydelse framstår det som märkligt att den är så osynlig i den svenska kulturpolitiken. Detta var utgångspunkten för tre rundabordssamtal på KSLA i juni med ett 50-tal deltagare från såväl departement och myndigheter som kultur- och skogssektorn.
Det finns en intressant och spännande historia att berätta – men ingen som med tillräcklig kraft kan förmedla den. På nationell nivå är det otydligt vilken eller vilka kulturarvsinstitutioner som har ansvar för skogarnas historia. De båda lite större skogsmuseer som finns – i Siljansfors och i Lycksele – är båda kommunala/regionala angelägenheter som drivs utan statligt stöd. De har därmed inte möjlighet att ta det nationella ansvar som idag saknas.
Vid seminariet ”Viltförvaltningen – dags för gemensamt ansvar” den 21 november 2017 avhandlades avsiktsförklaringen ”Handslaget” från 2016.
Referat från konferensen ”Forests and the climate”, som arrangerades i samarbete med IVA och KVA 12–13 mars 2018.
Undersökningar av svenska familjejordbruk
KSLA bjöd in till samtal kring EU:s syn på skogen i oktober 2020.
